Bedrägeridatabas

Vid ett förskottsbetalningsbedrägeri ber säljaren köparen betala delvis eller helt i förväg innan varan levereras. Efter betalningen försvinner säljaren eller slutar svara på meddelanden och varan levereras aldrig.

Vid ett förfalskningsbedrägeri påstår säljaren att varan är en äkta märkes- eller designprodukt, men levererar en förfalskning. De vanligaste målen är lyxvaror, märkeskläder, -väskor, mobiltelefoner och elektronik.

Bedragare skickar textmeddelanden eller e-post i Danske Banks namn. Meddelandet uppmanar dig att "bekräfta en kommande betalning" eller "godkänna en transaktion" via en länk. Länken leder till en falsk banksida som ser ut som Danske Banks äkta sida.

På Tori.fi cirkulerar ett bedrägeri där säljaren får en länk av köparen till en falsk Tori-sida som efterliknar Toris handelssätt. När säljaren tror att denne tar emot en betalning via "Toridiili" lämnar denne i stället ut sina kreditkorts- och bankuppgifter till bedrägerisidan.

Bedragaren skickar ett meddelande på WhatsApp och utger sig för att vara mottagarens barn. Bedragaren påstår att denne bytt nummer och ber om att bli kontaktad på det nya numret. I samtalet ber bedragaren till slut om att pengar överförs för olika behov, som att skaffa en ny telefon.

Bedragaren skickar ett textmeddelande i Skatteförvaltningens tjänst Omaveros namn. I meddelandet påstås att ett nytt meddelande väntar användaren i Omavero och uppmanas att klicka på en länk. Länken leder till en bedrägerisida som fiskar efter person- och bankuppgifter.

Bedragaren skickar textmeddelanden i Tullens, Postis eller Itellas namn. I meddelandet anmäls ett anlänt paket som kan omdirigeras till en ny adress genom att identifiera sig med bankkoder. Bedragarna har med hjälp av bankkoderna tagit snabblån i offrens namn.

Bedragarna skapar ett WhatsApp-konto med företagets vd:s namn och bild och kontaktar de anställda. I meddelandena ber man om brådskande betalningar eller handpenningar för företagsköp som ska hållas hemliga. Man påstår att vd:n är på ett möte och inte kan tala i telefon.

Offret får ett text- eller WhatsApp-meddelande som ser ut att komma från S-Pankki. I meddelandet ber man att uppdatera S-mobil-appen för att säkerställa säkerheten. Länken leder till en bedrägerisida som fiskar efter bankkoder.

I bedrägeriet annonserar säljaren en vara som denne i verkligheten inte har. I annonsen används bilder kopierade från nätet, och syftet är att få köparen att betala för en vara som inte finns eller som aldrig levereras.

I det här bedrägeriet påstår köparen att denne betalat varan och skickar en "skärmbild" av betalningen, som dock är förfalskad. Säljaren får aldrig pengarna på sitt konto men tror att betalningen redan skett och postar varan till bedragaren.

Bedragaren uppger sig ordna en "trygg" transport- eller frakttjänst och ber säljaren att i förväg betala frakten, försäkringen eller andra tilläggskostnader. Till slut kommer ingen frakt, och bedragaren försvinner med de betalda pengarna.

Bedragaren betalar varan till exempel med PayPal eller kreditkort, får varan, men återkallar betalningen i efterhand (chargeback). Säljaren förlorar både den skickade varan och pengarna, eftersom betaltjänsten återbetalar betalningen till köparen.

Offret får ett text- eller WhatsApp-meddelande som ser ut att komma från Danske Bank. I meddelandet uppmanas du att klicka på en länk för att lösa ett kontoproblem eller för att ladda ner en "säkerhetsuppdatering". Länken leder till en bedrägerisida som fiskar efter bankkoder.

Kunden meddelas per e-post eller textmeddelande att denne "vunnit" pengar i en kampanj eller utlottning som Danske Bank ordnat. För att lösa in vinsten ber man att konto- och kortuppgifter matas in på ett bedrägeriformulär.

I bedrägeriet gör säljaren lådorna tunga genom att fylla dem med sand, stenar eller annat tungt material. Köparen betalar för varan utifrån vikten och får en värdelös vara. Vanligt särskilt vid försäljning av elektronik.

Bedragaren använder en stulen identitets uppgifter för att skapa intrycket av en pålitlig säljare. Säljer varor som inte finns och använder en riktig persons namn, e-post och ibland även adress.

Bedragaren skickar e-post eller meddelanden som lovar stora rabatter i populära webbutiker. Kupongkoderna är falska, och länkarna leder till bedrägerisidor som stjäl kort- och personuppgifter.

Bedragaren skickar offret ett text- eller WhatsApp-meddelande som ser ut att komma från Nordea Bank. I meddelandet krävs att användaren "bekräftar" sina uppgifter eller uppdaterar sitt konto via en länk. Länken leder till en bedrägerisida som fiskar efter bankkoder eller kreditkortsuppgifter.

Offret får ett textmeddelande eller e-post som ser ut att komma från OP (Andelsbanken). I meddelandet påstås att användarens konto har begränsats eller kräver en brådskande bekräftelse. Via en länk eller bilaga försöker man fiska efter användarens bankuppgifter.

Brottslingar skickar textmeddelanden och e-post i namn av polisen, Centralkriminalpolisen eller en annan myndighet. Som avsändare kan det stå till exempel "KRP", "POL-KRP" eller "KrpKutsu". Meddelandena skrämmer med en kallelse till förhör, böter för trafikförseelse eller andra straffpåföljder, för att offret ska klicka på en länk. Bakom länken öppnas en falsk sida försedd med polisens logotyp, gjord för att fiska efter bankkoder. Utpressningsmeddelanden har också skickats i polisens och Cybersäkerhetscentrets namn.

Cybersäkerhetscentret har fått anmälningar om bedrägerier som bygger på inspelade robotsamtal, där den som ringer utger sig för att vara till exempel en banks tekniska support och påstår att det förekommit misstänkt aktivitet på kontot. Inspelningen ber dig välja ett nummer för att samtalet ska "kopplas" till bankens säkerhetsavdelning. Samtalen kommer ofta från utländska nummer. Målet är att skapa brådska och rädsla och få offret att lämna ut sina koder eller överföra pengar.

Brottslingar lockar offer att investera pengar i falska investerings- eller kryptovalutaobjekt där orealistiskt hög avkastning utlovas. Kontakten kan komma via en annons, sociala medier eller ett samtal. I början kan små "avkastningar" visas för att offret ska investera mer. Pengarna hamnar hos brottslingarna och går inte att få tillbaka.

Deepfakes som producerats med AI utnyttjas allt oftare i bedrägerier. De har upptäckts till exempel i investerings- och vd-bedrägerier, där en känd persons eller chefs ansikte och röst förfalskas i en video eller ett samtal. Förfalskningen gör bedrägeriet mycket trovärdigt och svårt att känna igen.

Bedragaren skapar ett förtroendeförhållande till offret på en dejtingsajt eller i sociala medier och bygger upp en känslomässig bindning innan pengar begärs. I något skede uppstår "oväntade motgångar" som gör att offret ombeds överföra pengar eller köpa presentkort. Till Finlands polis gjordes 2024 cirka 460 brottsanmälningar om kärleks- och dokumentbedrägerier, och i dem förlorades sammanlagt cirka 7,2 miljoner euro.

Cybersäkerhetscentret har i början av året fått rikligt med anmälningar om falska webbutiker. Webbplatsen kan se helt äkta ut eller likna ett känt varumärke, och man kan hamna på den även via betalda annonser. Varan levereras aldrig, eller så kommer en billig imitation i stället, och i värsta fall hamnar de inmatade kortuppgifterna hos brottslingarna.

En bedrägerisida eller ett meddelande ber dig ange ditt telefonnummer för "verifiering" och visar sedan en kod. Koden hänför sig i verkligheten till att en ny enhet länkas till ditt WhatsApp-konto. När du anger koden får angriparen parallell åtkomst till ditt konto och kan läsa och skicka meddelanden samt sprida bedrägerier i ditt namn.

I inkassobolags namn har det skickats bedrägerimeddelanden där man påstår att en faktura är obetald eller att en skuld är på väg till indrivning. I meddelandet uppmanas du att betala eller bekräfta uppgifter via en länk som leder till en nätfiskesida. Observationer har gjorts dagligen.

I meddelanden som skickas i tandläkartidsbokningens namn påminner man om en bokad tid och berättar att en outnyttjad tid debiteras med till exempel en besöksavgift på 80 euro. Målet är att få mottagaren att avboka eller bekräfta tiden via en länk i meddelandet, som leder till en bedrägerisida.

I ett textmeddelande påstås att en barnskyddsanmälan som gäller mottagaren har inletts. Meddelandet orsakar oro, och dess syfte är att få offret att klicka på en länk "för att granska anmälans uppgifter". Länken leder till en bedrägerisida.

I ett meddelande som skickas i Telias namn påstås att mottagaren har en obetald faktura som är på väg till indrivning. I meddelandet uppmanas du att betala fakturan omedelbart via en länk för att undvika tilläggskostnader och begränsningar av tjänsterna. Länken leder till en nätfiskesida.

I Fortums namn har det skickats bedrägerimeddelanden med vilka man fiskar efter mottagarens uppgifter. Insamlade uppgifter, såsom telefonnummer eller kontonummer, används troligen senare i bedrägerisamtal och andra bedrägerier.

I meddelandet skräms du med att "det finns en nyhetsbild på dig", och länken leder till exempel till en förfalskning av Rundradions nyhetssida. Bakom sidan finns en identifieringssida som fiskar efter offrets bankkoder. Nätfiskesidan ser likadan ut som många andra bedrägerier gjorda med olika teman.

Ett förfalskat meddelande i skattemyndighetens namn erbjuder mer skatteåterbäring på grund av att den summa som betalats tidigare "var för liten". Bakom länken försöker man få offrets nätbankskoder. Bedrägeriet utnyttjar skattesäsongen och människors intresse för återbäringar.

Bedrägeriet börjar med ett textmeddelande i Traficoms namn där man ber om betalning av en förfallen faktura och hotar med rättsbehandling. När offret reagerar rings det snart upp i bankens namn och man påstår att kontona har hackats, för att komma åt de återstående koderna och tömma kontona. Med detta mönster har tiotusentals euro förlorats.

I ett bedrägeri riktat mot företag påstås i Statistikcentralens namn att företaget måste anmäla sina skulder och lån, eller i företagsregistrets namn att företagets uppgifter inte har uppdaterats. Länken i meddelandet leder till en bedrägerisida, och de insamlade uppgifterna försöker man använda i faktureringsbedrägerier.